Parabolen (90 cm) med rotor fick sitta kvar på stativet under vintern. Mot slutet av vintern släppte markinfästningarna vid ett kraftigt blåsväder. Stativet tippade om kull. Skaffade ett annat maströrsfäste som möjliggjorde ett förbättrat mer balanserat montage av parabolen. Parabolen kan mu manövreras ner till 0 grader markelevation och upp till 90 grader. Vid höga elevationer regnskyddar parabolen rotorn. Cellplast skyddar rotoranslutningar mot horisontellt regn. En fullständig inkapsling skull innebära fuktproblem. Parabolen kan lät manövreras och ställas för minsta luftmotstånd (se sista fotot). Det är ofta nordliga vindar som är besvärligast.
Överst på parabolens maströr kan lätt monteras en yagiantenn för 23 eller 70 cm, Vid kommande vintersäsong tas parabolen bort. Det är då lätt att väderskydda rotorn som får sitta kvar på stativet.
Överst på parabolens maströr kan lätt monteras en yagiantenn för 23 eller 70 cm, Vid kommande vintersäsong tas parabolen bort. Det är då lätt att väderskydda rotorn som får sitta kvar på stativet.
Rotorkalibrering är mycket enkelt att utföra genom att använda QO-100 som signalkälla. Satellitens position på himlen är 16 graders elevation och azimuth är 176 grader. När parabolens feederarm lutar 5.0 grader (uppmätt med digitalt vattenpass) pekar parabolen 16 grader. Lätt då att hitta satelliten genom att försiktigt panorera parabolen och samtidigt avläsa signalstyrkan från QO-100-satellitens fyr. Det blir en exakt inställning. Skulle kunna bli mer exakt om rotorn kunde manövreras i kortare intervall än 1 grad. Visade azimuth- och elevationsindikeringar i Spidrotorns manövernhet kan lätt ändras till korrekta indikeringar.
Mottagning av QO-100
LNC:n på feederarmen kan enkelt ställas in för mottagning på 10.368 GHz bandet för t ex EME-mottagning samt för regn- och flygscattermottagning. LNC-inställningen görs genom att ändra matningsspänningen via en "bias tee" i koaxkabeln till LNC:n.